Politiska fångar över hela Iran har inlett en koordinerad hungerstrejk i 35 fängelser som en del av den 55:e veckan av kampanjen “Nej till avrättningar på tisdagar”, ett initiativ som syftar till att motsätta sig regimens eskalerande användning av dödsstraff. Rörelsen, som startade i januari 2024, har tagit betydande fart, med fångar som organiserar veckovisa trotshandlingar mot det iranska rättsväsendets systematiska avrättning av politiska fångar och andra fångar.
I ett uttalande som markerar kampanjens senaste vecka förklarade fångar att det styrande etablissemanget, allt mer isolerat nationellt och internationellt, tar till ökat förtryck och massavrättningar för att behålla sitt grepp om makten. Enligt uttalandet, “Sedan februari 2024 har regimen avrättat cirka 1 021 individer genom att hänga ensamma, en skarp påminnelse om att dess överlevnad beror på rädsla och blodsutgjutelse.”
Den senaste utvecklingen har lett till förnyad internationell granskning av Irans rättsväsende, särskilt i kölvattnet av två nya politiskt motiverade dödsdomar. Den kurdiske politiska fången Pezhman Soltani, som greps under protesterna mot regim 2023, har dömts till döden anklagad för att ha dödat en paramilitär Basij-officer. Kampanjen varnar också för en förestående avrättning i fallet med Pakhshan Azizi, en annan politisk fånge vars överklagande om ny rättegång har avvisats av Irans högsta domstol.
Kampanjens uttalande fördömde dessa beslut, kallade dem godtyckliga och utfärdade utan vederbörlig process. ”Dessa avrättningar handlar inte om rättvisa; de är kalkylerade drag för att ingjuta rädsla, krossa oliktänkande och undertrycka uppror innan de börjar”, löd uttalandet.
Amnesty International och FN:s särskilda rapportör Mai Sato har starkt fördömt dödsdomen mot Azizi och varnat för att hennes avrättning skulle utgöra en ytterligare upptrappning av Irans systematiska användning av dödsstraff som ett verktyg för förtryck.