De folkliga protesterna mot regimen i Iran som började för ett år sedan fortsätter oavbrutet trots myndigheternas repressiva åtgärder och godtyckliga arresteringar. Jordbrukare i Isfehan och pensionärer i Teheran och Meshad organiserade demonstrationer mot regimen på onsdagen, den andra januari. Deltagarna uttryckte sitt missnöje över försämrade levnadsvillkor och brist på rättigheter. De protesterade inte bara mot Rouhanis regering men även mot regimens misslyckande att uppfylla tidigare löften.
Pensionärer i Teheran samlades utanför regimens parlament och skanderade slagord som “pensionärer stå upp mot förtryck och diskriminering”.
Tusentals jordbrukare i Isfahan protesterade mot vattenbrist och anklagade regimen för att förvärra situationen genom att vägra dem tillgång till den närliggande Zayandehrood-floden.
Samtidigt gick lastbilschaufförer i Iran ut i ännu en landsomfattande strejk för att protestera mot dåliga arbetsvillkor och otillräckliga löner. Strejken, som började på lördagen, den 22 december, var den femte i sitt slag och pågick i tio dagar. Den nya strejken var till skillnad från tidigare omgångar mer organiserad och omfattade fler städer.
Studentprotester
2018 slutade med flera dagar av omfattande studentprotester i Teheran. Studenter från Teherans universitet och andra högskolor i huvudstaden deltog i demonstrationer på Enghelab Square (Revolutionstorget) och utanför Teherans universitet på måndagen, den 31 december.
Demonstrationerna organiserades i solidaritet med studenter från ett annat universitet i Teheran (Science and Research Faculty of Azad University) som protesterade mot regimen för flera dagar. Studentprotesterna bröt ut efter en bussolycka några dagar tidigare där 10 studenter från Azad universitet omkom. Studenterna anklagade högt uppsatta regimtjänstemän och ledningen för Azad universitet för att vara ansvariga för den dödliga bussolyckan och krävde de ansvarigas avgång.
Regimens repressiva säkerhetsstyrkor och civilklädda agenter försökte skingra demonstrationen med tårgas och hot. Men studenterna skanderade “ned med diktatorn” och “var inte rädd, var inte rädd, vi står alla tillsammans”.