vensk- och exiliranier, sympatisörer till Iranska nationella motståndsrådet (NCRI), firade Internationella kvinnodagen med en konferens i Stockholm på lördagen, den 29 februari.
Deltagarna hedrade minnet av iranska kvinnor som dödats av regimen i kampen för jämställdhet och ökade mänskliga fri- och rättigheter i landet.
Reuters hänvisade till tre säkerhetskällor inom iranska regimen och rapporterade i december förra året att regimen hade dödat minst 1,500 personer, varav 400 kvinnor och 17 ungdomar, i samband med november-protesterna.
Iranska nationella motståndsrådet, NCRI:s valda president Maryam Rajavi gratulerade deltagarna på Internationella kvinnodag i ett videomeddelande till konferensen.
Hon lyft framför allt fram kvinnornas ledande roll i de senaste folkliga protesterna i Iran som pågår sedan slutet av december 2017 med slagord mot prästerskapet i sin helhet.
Sarvnaz Chitsaz, ordförande för NCRI:s kvinnoutskott, den tidigare colombianska presidentkandidaten, Ingrid Betancourt, NCRI:s representant i Norden och de baltiska länderna, Parviz Khazai, och flera andra var gästtalare vid lördagens konferens.
Talarna konstaterade att iranska regimen fortsätter att förtycka iranska folket, särskilt kvinnorna, och förneka dem en bättre framtid och möjligheter att vara framgångsrik.
“Förtrycket i Iran har inget med landet eller traditioner att göra utan det har att göra med brutalitet och människorättskränkningar. Regimen fortsätter att neka iranska folket möjligheter att kunna leva i ett framgångsrikt samhälle”, sade Gunnar Höökmark.
“När jag ser vad ni, iranska flyktingar har gjort i Sverige och för Sverige, skapa välstånd. När jag tänker på det, tänker jag att vi kunde ha haft samma framgång för det iranska samhället och den iranska ekonomin. Samma utveckling baserat på individuella initiativ, vilja och fri- och rättigheter”, tillade han.
“Jag är tacksam för att ha haft möjligheten att växa upp i frihet och jag vet att andra inte haft samma möjlighet både här i Sverige och utomlands”, sade riksdagsledamoten, Alexandra Anstrell (m). Hon konstaterade att kvinnor i Iran blir förtryckta av en diktatur.
Deltagarna fick också höra att iranska kvinnorna fortsätter att utmana regimen genom att aktivt delta i och leda regimkritiska protester samt genom civil olydnad som protest mot regimens kvinnofientliga lagar, som t. ex slöjtvånget.
Deltagarna och talarna fördömde regimens systematiska förtryck och diskriminering av kvinnor. De visade sitt stöd för kvinnornas uppror mot regimen och betonade att kvinnorna är en kraft för förändring och framsteg i Iran.
Svensk- och exiliranierna tillsammans med vissa talare uppmanade den svenska regeringen att sätta särskilt fokus på kvinnornas situation i Iran och öppet stödja deras kamp för jämställdhet och demokrati som en del av Sveriges feministiska utrikespolitik.