Iranska regimens nästa president blir massmördaren Ebrahim Raisi. Det står klart efter att regimens inrikesministerium tillkännagett det officiella resultatet under lördagen.
Raisi fick 62% av rösterna och valdeltagandet stannade på 48.8%, enligt regimens officiella siffror.
Det var länge känd att regimen skulle utropa Raisi som segrare i presidentvalet. Raisi är en av regimens värsta bödlar och är en an av de ansvariga för 1988 års massaker på 30,000 politiska fångar i Iran.
Regimen är känd för att blåsa upp siffrorna i syfte att visa att prästerskapet har stark legitimitet.
Uppgifter till avslöjar dock att det verkliga valdeltagandet är under 10%, alltså nästan fem gånger lägre än vad regimen tillkännagett.
Enligt källorna i Iran rapporterade igår med hänvisning till uppgifter från Iran att många vallokaler i städer runtom i landet gapade tomma då iranska folket valt att helt bojkotta regimens presidentval.
Videoklipp som DMRF har tagit del av och som iranska opposition, Folkets mojahedin (PMOI), publicerat på sociala medier bekräftar dessa uppgifter.
”Den nationella bojkotten visar att iranska folket helt förkastar prästerskapets envälde och vill ha regimskifte”, säger FFFI:s ordförande, Mojtaba Ghotbi.
”Min röst är regimskifte” var ett av iranska folkets slagord inför regimens presidentval. Det hördes under protester, i folksamlingar och på sociala medier.
Iranska nationella motståndsrådet, NCRI:s valda president, Maryam Rajavi beskrev den nationella bojkotten som ett historiskt politiskt och socialt bakslag för regimens högste ledare, Khamenei, och tillägger.
”Den landsomfattande bojkotten bygger på martyrernas uppoffringar och återspeglar iranska folkets framgångsrika kampanj för rättvisa. Prästerskapets envälde befinner sig i en nedåtgående spiral och kommer att avsättas. Det tar sig ur presidentvalet mer vanärad och svagare. Frihet och en demokratisk republik är folkets oförytterliga rättigheter.
Svensk- och exiliranier stöder folkets bojkott
Svensk- och exiliranier i Sverige, stödde den folkliga kampanjen att bojkotta valet med aktioner i flera olika städer.
Hundratals samlades i Stockholm (utanför regimens ambassad i Lidingö), Göteborg och Malmö och stödde iranska folket och deras krav på regimskifte. De uppmanade regeringen och UD att ta ställning mot iranska regimen samt fördöma regimens presidentval.
Många västerländska och svenska medier däribland Svt, som regimen bjudit till Iran och tog till förutbestämda vallokaler, rapporterade också att valdeltagandet hade varit väldigt lågt, det lägsta i regimens historia.
Khamenei konsoliderar makten för att kuva folkliga protester
Khamenei försöker konsolidera makten ytterligare för att hitta en utväg från alla kriser och folkliga protester som hotar regimens existens.
Därför har han valt chefen för regimens så kallade rättsväsende, massmördaren Ebrahim Raisi, som regimens nästa president.
USA införde sanktioner mot Raisi i november 2019 när landet straffade högste ledaren, Khameneis innersta cirkel. Straffåtgärderna syftade till att strypa resurser och kapital som går till regimens inhemska förtryck samt export av terrorism och destabiliserande aktiviteter utomlands.
USA:s finansdepartement motiverade straffåtgärderna mot Raisi med att han har varit delaktighet i regimens systematiska MR-brott under de senaste 40 åren, däribland 1988 års massaker.